Föreläsning med Lisa Bomble

Medborarinflytande i kommunala planeringsprocesser

Lisas licuppsats: ”Områdesanalys som deltagandemetod”
(Hon väljer att kalla sin studie områdesanalys då ordet plats (plantsanalys) ofta gör att folk vill prata om till exempel ett torg.)

Hon har gjort 14 djupintervjuer där hon samlade in berättelser från olika invånare i området (detta fall Uddevalla och Lerum). Hon började med öppna och breda frågor som ”Kan du berätta om ditt område?”, ”Vad funkar?”, ”Vad funkar inte?”, ”Vilka är det som klagar här?”, ”Vad handlade den senaste konflikten om här? (gällande stadsplanering)”

Hon jobbade också med triangulering, där man samlar in information från olika källor och jämför resultaten. Finns det något som många pratar om som då känns extra viktigt att undersöka vidare? Ex: är det flera som pratar om kollektivtrafiken?

Det är viktigt att inte luta sig mot eldsjälarna. Då kan det bli en person som talar för 200 andra personer. Lisa menar att om en person, A, rekommenderar dig att prata med B men inte med C, för att C bara klagar, då är det mest intressant att prata med C. B kommer förmodligen att säga samma sak som A.

Hon ställde ”manipulativa” frågor som ”Kan du berätta hur man går dit?” På sättet som personen då beskriver vägen kan man hitta viktiga knutpunkter. Till exempel, du går förbi torget, svänger höger vid teatern…

När man har workshops är det bra att använda stora kartor över området där folk är tillåtna att peka, rita och skriva på kartorna. Ofta hjälper det om man själv börjar med att ringa in något med en tjock penna så att folk inte känner sig rädda för att börja. Man kan till exempel skriva ut var olika aktiviteter sker – en aktivitetskarta.

Ett annat sätt är att låta folk rita en mental karta över ett område. Då kan man också se viktiga knutpunkter, hur långa avstånden upplevs etc.

Man kan också låta dem beskriva områdets karaktär med en bild/fotografi. Lisa gav exempel på en bild som föreställde en grupp ur den afrikanska ursprungsbefolkningen som hade någon form av karneval/dans. En kvinna i Lerum sa att bilden representerade allt som området inte var.

När man tar hand om vad folk säger bör man sedan visa hur man har tolkat den informationen. Lisa menar att input och output måste få mer med varandra att göra.

Medborgarna ska förstå vad de har inflytande över. Arkitekter måste kunna prata mer konkret och kommunicera arkitektur på ett sätt som andra kan förstå. En bra metod är att definiera problemen tillsammans. Ju mer transparens och check-points man kan ha i processen desto bättre.

Lisas 3 nyckelord: Kommunikation, Kunskap och Makt.

Makten ligger i att tolka ett deltagandematerial. Detta gör man som arkitekt frivilligt eller ofrivilligt. Att koka ner informationen ger dig ett privilegie.

Lisa berättar att det är viktigt att se berättelserna i sitt sammanhang. Vad är de boende ute efter för kvaliteter och i vilket sammanhang? Ofta handlar problemen om att få ihop livspusslet. Idag vill vi till exempel inte leva och jobba på samma ställe, och hur får man då ihop livet med transporter, hämta på dagis etc? Lisa menar också att man ska lyssna efter mellanrummen. Genom att se problemen i sitt sammanhang kan man förstå dem på rätt sätt. Om man tar dem ur sitt sammanhang kan tolkningen bli mycket felaktig.