PM 5: "Det lilla grannskapet"

”Det lilla grannskapet – Gårdar, trapphus & socialt liv” (2007)

av Sören Olsson (sociolog), Gerd Cruse Sondén (arkitekt), Marianne Ohlander (etnolog), Centrum för Byggnadskultur (Chalmers och GU), Göteborg.

Ett tvåårigt forskningsarbete om människor, miljö och funktioner närmast den egna bostaden.

Nio grannskap (flerbostadshus), undersöktes genom analys av den fysiska miljön och berättelser från de boende och fastighetsskötare, uppsamlat genom intervjuer. Relationen mellan den arkitektoniska utformningen och upplevd trygghet, grannsämja och mänskliga relationer.

Kapitel 2
Studieobjekten bestod av:

Gamla gården, centrala Göteborg. Före detta landshövdingehuskvarter.

Jugendhuset, centrala Göteborg. Stenhuskvarter.

Storgården, halvcentralt läge. Landshövdingehuskvarter.

Folkhemshuset, förort. Friliggande hus utan avgränsad gård.

Höghus 1, förort. Punkthus på rad.

Höghus 2, förort. Punkthus på rad utefter offentligt gångstråk.

Låghusen, förort. Lamellhus parvis i rader.

Fina gatan, centrala Göteborg. Nybyggt stenhus utefter offentligt stråk och gata i gammalt stenhuskvarter.

Nya huset, centrala Göteborg. Före detta landshövdingehuskvarter.

Kapitel 3

Ett dominerande förhållningssätt:

”En utgångspunkt i vår studie har varit frågan: Vad i grannskapet tycker människor är viktigast? (...) De svar vi fått har en betydande variation men det är utan tvekan en typ av förhållanden – grannar och relationen till grannarna – som uppfattas som mycket viktigt. Av de 99 som vi intervjuat säger 35 att grannarna är det viktigaste. 34 uppger både grannar och någon annan fråga – som t ex skötsel, utseende eller att det finns en fungerande gård. 10 pekar ut enbart icke-sociala frågor som det viktigaste medan resten (12) inte kan eller vill peka ut något speciellt förhållande som särskilt viktigt (kan t ex innebära att man säger att allt är lika viktigt). Till det ovanstående kan också läggas att de 8 personer i vår undersökning som uppger att de trivs dåligt med sitt boende alla menar att grannarna är det stora problemet. (…) Det är också känt från andra undersökningar att störningar och grannkonflikter har stor betydelse både för trivsel och för benägenhet att byta bostad. I miljonprogrammets problemområden har störningar, dålig trygghet i bostadsområdet och missnöje med grannarna haft största betydelsen för att folk flyttar och för att områdena destabiliseras (Se t ex Carlén och Cars 1990). Dåliga relationer till grannar är uppenbart något alla är medvetna om som ett mycket besvärligt problem – och goda grannar uppfattas som en stor tillgång.” (s. 35)

”Den svaga gemenskapen kräver insatser av grannskapets medlemmar för att fungera, och insatserna måste till viss del vara gemensamma eller åtminstone ömsesidiga.” (s. 48)

Många boende pratar om en tydlig åtskillnad mellan det egna privatlivet och grannskapet där ytterdörren är en tydlig gräns. Man vill bevara privatlivets och familjens trygga näste, samt kunna vara oberoende och kunna välja själv gemenskapen. Önskemål som ofta upprepas:

1. Viktigt att veta vilka som bor i huset. Vara känd.
2. Kunna röra sig i en trivsam social miljö där de möter andra människor som accepterar dem och bemöter dem positivt. Man vill bli sedd, hälsa, kunna prata lite grann och ha trevligt när man träffar grannarna. 3. Folk är beredda att hjälpa sina grannar och vill ha möjligheten att själv få hjälp.
4. Bra om man tillsammans kan lösa problem som uppstår i grannskapet och har kontroll över vad som händer i närmiljön.

"Weak ties", förklarat begrepp i "The strenght of weak ties" av Mark Granovetter, framhåller att svaga band – när folk känner varandra på ett relativt ytligt sätt, är en viktig funktion i samhället och för enskilda. Han framhåller att svaga band överbryggar mellan olika grupper och sociala system samt att de är viktiga förmedlare av information och andra resurser.

Förutsättningar för att grannskap ska fungera bra, författarna understryker: varken gården eller trapphuset kan på ett entydigt sätt påverka eller bestämma hur ett grannskap fungerar... folk kan reagera ganska olika inför samma omgivning. Men fundamentalt är det faktum att vi inför mycket i vår omgivning har valmöjligheter. Den fysiska struktur som folk möter ger en förutsättning för människors handlande. (s. 60)

Så mycket än så länge... kan utvecklas vid efterfrågan!