filmtips: Urban Roots
dokumentär om hur Detroit använder övergivna tomter och områden för urban odling!

http://www.forskning.se/planeten/index.html?lang=swe&nodeId=3510

Här är en länk till en rolig sida som kan vara inspiration för vår egen..?

Social resiliens - kunskap, kommunikation och flexibilitet (010122)

Det är inte bara naturen som måste kunna anpassa sig till olika typer av störningar. Även mänskliga samhällen måste hantera plötsliga förändringar. Därför behövs social resiliens.
Ett socialt system som är resilient, är ett samhälle som har en god förmåga att överleva olika typer av förändringar, till exempel politiska, sociala, och naturliga störningar. I den här artikeln diskuteras störningar från naturen, till exempel skogsbränder, minskande fiskbestånd och misslyckade skördar. Till skillnad från ekologisk resiliens (se Bygga resiliens – behövs det?) så kan man säga att social resiliens har ett slags medvetande. Vi människor kan planera och fantisera om hur vi vill att framtiden ska se ut. Vi kan välja att förändra olika strukturer och funktioner i våra samhällen. Vi kan också försöka förutsäga olika typer av störningar. Det här medvetandet gör att vi aktivt kan bygga upp en social resiliens som ökar våra chanser att överleva i den föränderliga omgivning vi lever i. När en ödeläggande brand, uteblivna fiskfångster, eller en insektsangripen skörd plötsligt drabbar oss har vi ett val[1]. Ska vi vänta och se vad som händer? Ska vi försöka återgå till det gamla ekosystemet och plantera nya träd, odla mer fisk i akvakultur, hälla ut ett annat insektsgift? Eller ska vi acceptera att naturen har förändrats och försöka anpassa oss till den nya situationen genom att flytta, minska fisket eller byta gröda[2]? Inget av alternativen är alltid rätt, inget är alltid fel. Det finns inget facit. Men för att snabbt kunna välja det alternativ som verkar bäst för tillfället, är det viktigt att ett samhälle är flexibelt och har en god bild av hur naturen ser ut och fungerar. Eftersom naturen är dynamisk och ständigt förändras, måste den här kunskapen om ekosystemen uppdateras regelbundet. Samhället måste dessutom se till att den här ekologiska kunskapen sprids från en samhällsnivå till en annan, så att den som ska ta ett beslut också har tillgång till den information som behövs om situationen. Till exempel, både Fiskeriverket, länsfiskekonsulenten, och fiskaren tar beslut som påverkar fisket och bör alla ha god kunskap om snabba och långsamma förändringar i naturen. Fiskaren, å ena sidan, som varje dag iakttar hur fiskbestånden varierar kan informera länsfiskekonsulenten om olika lokala förändringar i naturen, som i sin tur informerar Fiskeriverket. Fiskeriverket å andra sidan, har förmodligen en bättre överblick över hela regionen och kan föra vidare den mer storskaliga informationen så att den också når fiskaren. Med hjälp av ekologisk kunskap, kommunikation och flexibilitet ökar ett samhälles förmåga att både anpassa sig efter naturens variationer och bygga upp ekologisk resiliens[3]. Utan ekologisk resiliens finns det ju ingen social resiliens! Social resiliens ökar alltså möjligheterna för våra barnbarn att utvecklas, leva väl och njuta av friska ekosystem i framtiden.
Läs också mer om att bygga upp samhällen och ekosystem som är resilienta mot störningar i naturen med hjälp av "adaptive management".

C. Holmlund

---

[1] Gunderson L. H. 2000. Ecological Resilience – in Theory and Application. Annu. Rev. Ecol. Syst. 31: 425-39

[2] Locke, C., Adger, W. N., and Kelly, P. M. 2000. Changing Places. Migration’s Social and Environmental Consequences. Environment, 42 (7): 24-35.

[3] Adger, W. N. 2000. Social and Ecological Resilience: are they related? Progress in Human Geography 24 (3): 347-364.

(010122)

Russ Ackoff om systemtänkande

Russell L. Ackoff. Nedanstående klipp är en retoriskt briljant sammanfattning på knappa tolv minuter av systemtänkandets nödvändighet. Sammanfattningsvis: de ingående delarnas kvalitéer säger ingenting om helhetens kvalitéer - det är relationerna mellan delarna och relationerna mellan delarna och helheten som är avgörande för ett systems kvalitéer och funktionsförmåga. Ett system kan inte kvalitetsutvecklas genom att rätta till defekter i systemets delar (delsystemen). Systemutveckling måste vara fokuserad på vad vi vill ha, inte på att rätta till sådant vi inte vill ha.

Och vad vill vi egentligen ha? Att avgöra det förutsätter enligt Russ Ackoff, att vi arbetar likt arkitekter och ritar systemet (huset) först, därefter i en växelverkan rör oss till de olika delarna (rummen, funktionerna) och utformar dessa. Om vi under skissandet upptäcker att ett rum kan förbättras kan vi göra det, men bara om det samtidigt förbättrar huset som helhetssystem.

Russ Ackoff konstaterar också att det är många resor bättre att göra rätt sak dåligt än att göra fel sak bra. Ackoff använder massbilismen som exempel på detta: Vi kan bli aldrig så bra på att bygga fantastiska bilar, bilen är fortfarande en förödande uppfinning.

Se det korta föredraget här:



Russ Ackoff var systemteoretiker och organisationsutvecklare (bland annat vid Bell Laboratories) och under flera decennier ledare för the Social Systems Sciences Program vid University of Pennsylvania.

Ett av Ackoffs många intressanta begrepp "purposeful systems" (ungefär: målmedvetna system) som relaterar systemtänkande till mänskliga beteenden.

Ett målmevetet system...

...is one which can produce the same outcome in different ways in the same (internal or external) state and can produce different outcomes in the same and different states. Thus a purposeful system is one which can change its goals under constant conditions; it selects ends as well as means and thus displays will. [...] Any human-created systems can be characterized as "purposeful system" when its "members are also purposeful individuals who intentionally and collectively formulate objectives and are parts of larger purposeful systems."

Andra karaktärsdrag för ett målmedvetet system enligt Ackoff (enligt wikipdedia):

- A purposeful system or individual is ideal-seeking if... it chooses another objective that more closely approximates its idea.
- An ideal-seeking system or individual is necessarily one that is purposeful, but not all purposeful entities seek ideals.
- The capability of seeking ideals may well be a characteristic that distinguishes man from anything he can make, including computers.

Ackoffs beskrivningar av olika typer av system utvecklas här.

Förslag på upplägg av "boken"

Förslag teoribakgrund:

1. Vilka är vi? ” Det här är ett experiment på en arbetsprocess…
   
2. Varför tycker vi det här är viktigt? Vi vill undersöka om vi har möjlighet att bli mer kreativa och komma längre om vi använder oss av resiliensperspektivet för att uppnå hållbarhet inom olika områden.
   
3. Hur har andra beskrivit resiliens?  Här skriver vi en sammanfattning av vår lilla studiecirkelkunskap, rita upp eller lista analysmetoderna.
   
4. Vilka av de här delarna är viktigast för våra yrkesområden? (våra projekt?) Eventuell rangordning av testa analysmetoden och se om den behöver anpassas för att passa oss.
   Testa att göra en analys på ett eller flera befintliga projekt för att utvärdera hur det funkar.
   Några saker vi tänkt på som skulle kunna gälla arkitektur och resiliens som designverktyg eller mönster:
   TID: hur utvecklas förslaget över tid, tänka lite mer i scenarion
   TÄNKA I SEKVENSER: vad ska göras och när? Hur långt kan/ska lösningen utvecklas?
   FÖRVALTNING: hur kan vi som arkitekter ta tillvara på de initiativ och de verksamheter som finns på plats? Hur blir förvaltningen resilient, vad händer om finansiering upphör, vilka alternativ finns då?
   ÖPPENHET: Hur skapar man inbjudande miljöer där alla är välkomna och många olika sorters människor kan känna sig hemma?
   HUR FÖRSTÅR MAN SIN KONTEXT (det här är väl mer klassisk planering)
   VILKA BEHÖVER INVOLVERAS, HUR LÅNGT STRÄCKER SIG VÅR KUNSKAP OCH VÅRT ANSVAR SOM PLANERARE?
   HUR BYGGER VI UPP DIVERSITET?
   VAD ÄR DET VI SKA GÖRA RESILIENT?
   Ett sätt skulle kunna vara att vi går igenom de här olika rubrikerna och illustrerar dem med olika exempel, hur har våra yrkesområden hanterat dessa förut? Vad ska läggas till?
   
5. Olika aspekter av resiliens (våra projekt) alla använder den gemensamma analysmetoden i alla fall som en del av projektet.
   
6.  Utvärdering av våra projekt

PM 6: Ekobyn Understenshöjden

With initatives from a private future resident for the residential area in 1990, mainly completed in 1995.

Main idea: A way of living and building close to nature, healthy and environmentally friendly without burdening earth’s natural resources nor producing too much waste. Social sustainability and participation in planning, building and managing is as important as the ecological issues.

Living close to nature in a unrban context (Björkhagen 3km from Stockholm). In close proximity to public transportations and services.

Planning and construction was conducted in a democratic process including the future residents, HSB, SMÅA-hus and the city of Stockholm. The process became considerably longer, and partly complicated, compared to a conventional housing project.

Objective to have low rent and operating costs. One or two storey rowhouses, 44 households

Community Thinking

Designed resources
Throughout the construction of Understenshöjden, natural building material as wood, brick, bricktiles, vitriol, linseed oil paint etc. have been utilized both for ecological and aesthetical reasons. Well-designed and proportioned details, finishes both interior and exterior has been a priority. Sensorial and tactile experiences are important for maintaining a certain level of belonging and taking care of the commons. Examples of environmentally friendly technical solutions implemented in Understenshöjden are heating by solarpanels (water), district heating, and pellet heating, and local biological sewage management with urinseparating toilets, ponds etc. (but finally connected to the municiaplity system), and recycling and composting of waste.

Social resources
Community thinking permeates the entire fabric of the social lifestyle of Understenshöjden. For example the creation of a common facility which permits social gatherings as dinner parties and children’s activities. The residents have themselves the responsibility for maintenance and administration and social activities, which is carried out via groups of residents. To facilitate a locally rich life, the school has a key social role, in providing a naturally occuring meeting node. The community wish to attain opportunities to work from home and locally in Understendhöjden. Car pools, sharing of e.g. gardening equipment etc strengthens the sense of community. The importance of long perspectives and therefore sustainable solutions creates a sense of responsibility and belonging that manifests throughout all levels of Understenshöjden.

Economical resources
JAK-loans, implementing a high level of saving compared to the size of the loan, allowed for a low interest. Possible to affect initial invesment cost by applying to one of three levels of auto-construction. Long life and low maintenance buildingmaterials and finishes. Thanks to shared maintenance of the neighbourhood individual household costs are kept down. Shared resources.

Biological resources
Understenshöjden is located in very close proximity to the Nacka nature reserve, which is used for recreational activities, play, swimming etc. The immediate surroundings of the houses offer courtyards, terraces, cultivation and common greeneries. Each household also has its own patio and private garden. The biological resources not only have aesthetical and recreational functions but also function as wind and visual barrier.

Solutions and technical details
All the future households had 1 hour each with the architect Bengt Bilén to make adjustments in their plan. All the houses had a standard plan and then each household could choose to buy alternative solutions as interior details, technical solutions as floor heating etc., higher ceiling etc...

Solutions that were general for the whole are not as common as in traditional housing were, except the choice to only have natural building materials was the brick bathroom. It is the same way of building “wet” rooms as before the 1960’s when no plastics were used in the construction. Since the brick can absorb a certain amount of humidity, it’s suitable in humid rooms and if it is connected to the ground it can conduct humidity out of the construction. The municipality didn’t allow and the brick construction to continue to the ground so it was finally positioned on plinths. The construction company didn’t believe in it neither so the floor construction of the bathroom were finally built as a traditional bathroom floor with plastic (Eubit) to block humidity.

Even though large windows would increase heating costs, the esthetical and functional reasons why to have large windows were more important.

Similiar projects
The eco-village Hällen in Hågaby outside Uppsala is a very similar project. They have also their own small supermarket for example which they run and in which they are obliged to spend a certain amount every month. Its location on the countryside also allows a larger extent of self-sufficiency considering food production and they have more common green areas.

PM 5: "Det lilla grannskapet"

”Det lilla grannskapet – Gårdar, trapphus & socialt liv” (2007)

av Sören Olsson (sociolog), Gerd Cruse Sondén (arkitekt), Marianne Ohlander (etnolog), Centrum för Byggnadskultur (Chalmers och GU), Göteborg.

Ett tvåårigt forskningsarbete om människor, miljö och funktioner närmast den egna bostaden.

Nio grannskap (flerbostadshus), undersöktes genom analys av den fysiska miljön och berättelser från de boende och fastighetsskötare, uppsamlat genom intervjuer. Relationen mellan den arkitektoniska utformningen och upplevd trygghet, grannsämja och mänskliga relationer.

Kapitel 2
Studieobjekten bestod av:

Gamla gården, centrala Göteborg. Före detta landshövdingehuskvarter.

Jugendhuset, centrala Göteborg. Stenhuskvarter.

Storgården, halvcentralt läge. Landshövdingehuskvarter.

Folkhemshuset, förort. Friliggande hus utan avgränsad gård.

Höghus 1, förort. Punkthus på rad.

Höghus 2, förort. Punkthus på rad utefter offentligt gångstråk.

Låghusen, förort. Lamellhus parvis i rader.

Fina gatan, centrala Göteborg. Nybyggt stenhus utefter offentligt stråk och gata i gammalt stenhuskvarter.

Nya huset, centrala Göteborg. Före detta landshövdingehuskvarter.

Kapitel 3

Ett dominerande förhållningssätt:

”En utgångspunkt i vår studie har varit frågan: Vad i grannskapet tycker människor är viktigast? (...) De svar vi fått har en betydande variation men det är utan tvekan en typ av förhållanden – grannar och relationen till grannarna – som uppfattas som mycket viktigt. Av de 99 som vi intervjuat säger 35 att grannarna är det viktigaste. 34 uppger både grannar och någon annan fråga – som t ex skötsel, utseende eller att det finns en fungerande gård. 10 pekar ut enbart icke-sociala frågor som det viktigaste medan resten (12) inte kan eller vill peka ut något speciellt förhållande som särskilt viktigt (kan t ex innebära att man säger att allt är lika viktigt). Till det ovanstående kan också läggas att de 8 personer i vår undersökning som uppger att de trivs dåligt med sitt boende alla menar att grannarna är det stora problemet. (…) Det är också känt från andra undersökningar att störningar och grannkonflikter har stor betydelse både för trivsel och för benägenhet att byta bostad. I miljonprogrammets problemområden har störningar, dålig trygghet i bostadsområdet och missnöje med grannarna haft största betydelsen för att folk flyttar och för att områdena destabiliseras (Se t ex Carlén och Cars 1990). Dåliga relationer till grannar är uppenbart något alla är medvetna om som ett mycket besvärligt problem – och goda grannar uppfattas som en stor tillgång.” (s. 35)

”Den svaga gemenskapen kräver insatser av grannskapets medlemmar för att fungera, och insatserna måste till viss del vara gemensamma eller åtminstone ömsesidiga.” (s. 48)

Många boende pratar om en tydlig åtskillnad mellan det egna privatlivet och grannskapet där ytterdörren är en tydlig gräns. Man vill bevara privatlivets och familjens trygga näste, samt kunna vara oberoende och kunna välja själv gemenskapen. Önskemål som ofta upprepas:

1. Viktigt att veta vilka som bor i huset. Vara känd.
2. Kunna röra sig i en trivsam social miljö där de möter andra människor som accepterar dem och bemöter dem positivt. Man vill bli sedd, hälsa, kunna prata lite grann och ha trevligt när man träffar grannarna. 3. Folk är beredda att hjälpa sina grannar och vill ha möjligheten att själv få hjälp.
4. Bra om man tillsammans kan lösa problem som uppstår i grannskapet och har kontroll över vad som händer i närmiljön.

"Weak ties", förklarat begrepp i "The strenght of weak ties" av Mark Granovetter, framhåller att svaga band – när folk känner varandra på ett relativt ytligt sätt, är en viktig funktion i samhället och för enskilda. Han framhåller att svaga band överbryggar mellan olika grupper och sociala system samt att de är viktiga förmedlare av information och andra resurser.

Förutsättningar för att grannskap ska fungera bra, författarna understryker: varken gården eller trapphuset kan på ett entydigt sätt påverka eller bestämma hur ett grannskap fungerar... folk kan reagera ganska olika inför samma omgivning. Men fundamentalt är det faktum att vi inför mycket i vår omgivning har valmöjligheter. Den fysiska struktur som folk möter ger en förutsättning för människors handlande. (s. 60)

Så mycket än så länge... kan utvecklas vid efterfrågan!